Enklare att låna och spara pengar

4 december, 2013

Nu släpper Infleo ett par nya tjänster som underlättar för din privatekonomi. För att enkelt kunna jämföra lån har vi byggt MinaLån.se som samlar in räntor från alla banker och visar dem i diagram. Här kan du jämföra privatlån, bolån och sms-lån. Vill du fördjupa dig inom privatlån har vi även sajten MittPrivatlan.se. På MinRänta.se kan du hitta bästa räntan på ditt sparkonto och få en bättre avkastning på dina pengar! Det finns många olika sidor inom lånsegmentet och även en del inom sparsegmentet, man kan fråga sig varför det behövs en till? Svaret är att både MinaLån.se och MinRänta.se jämför alla banker och övriga institut! Du får kolla på hela marknaden och dessutom visas de dagsaktuella räntorna i stapeldiagram. Detta ger en snabbare överblick och man slipper att fylla i några uppgifter som användare.

Nytt namn för er webbtjänst?

23 oktober, 2012

Att hitta ett nytt namn för sin webbtjänst eller sitt företag kan vara svårt. Konstruerade namn som är korta, låter bra på alla stora språk och är lätta att komma ihåg passar för webben. Det finns en uppsjö av hajpade webbtjänster med dessa typer av namn: vimeo.com, agoda.com, asos.com etc. Använd namngivningstjänsten GlobalNaming.com för att få hjälp med hela namngivningsprocessen. Här kan du skapa nya namn, analysera dem, verifiera att de inte innehåller olämpliga ord på några språk, skapa en layout och kolla lediga domäner mm.
GlobalNaming.com logoGlobalNaming.com

Kvintcirkeln – er nya trafikgenerator?

18 september, 2012

Kvintcirkeln i all ära, men vad har det med min hemsida att göra? För att sökmotoroptimera en hemsida är det viktigt att veta vad folk söker efter på Google för att hitta just din sida. Närmare bestämt hur många visningar din sida får i sökmotorresultaten för olika söktermer, vilken plats i resultatlistan den hamnar på samt hur många klick den får för dessa söktermer. Söktermer som ger din sida många visningar i sökresultaten har även potentialen att ge dig många klick. Så är dock inte alltid fallet. Om din sida visas på t.ex. plats 93 i sökresultaten för en viss sökterm så hjälper det inte att samma sökterm har stor sökvolym – ingen kommer någonsin att bläddra till sidan 9 för att klicka på din sida. Fokusera istället på de söktermer som har ok volymer och där din sida visas på förstasidan bland de 10 bästa resultaten (detta kräver förstår att sidan har en viss ranking redan). Försök sedan att optimera sidan, skaffa inlänkar mm som kan höja placeringen för detta sökord. Du hittar dina viktigaste söktermer med Google Webmaster Tools (passar bättre än Google Analytics i detta fall).
Kvintcirkeln från Demolåtar.se
Ibland kan man bli förvånad över vilka söktermer som verkligen drar trafik till sidan. Infleo driver musiksajten Demolåtar.se och en av våra viktigaste söktermer på Google är, inte helt självklart, ”Kvintcirkeln”! Detta trots att sidans huvuduppgift är att låta band och musiker kunna sprida sin musik på ett enkelt sätt. Därför drar givetvis andra söktermer som ”musik”, ”ladda upp”, ”band i stockholm” etc. mycket trafik till sidan, men ingen enskild term drar lika mycket som ”Kvintcirkeln”. Det finns en artistskola på sidan med en kategori om musikteori som i sin tur har ett underkapitel om just Kvintcirkeln. Man vet aldrig vad som skapar trafik till sidan innan man har analyserat det med hjälp av tidigare nämnda verktyg…

API till musiktjänsten Demolåtar.se

11 maj, 2012

Nyheter för alla utvecklare som vill skapa nya musikappar. Nu släpper Demolåtar.se ett API till sin populära musiktjänst: API Demolåtar.se. Använd och skapa!

Användarna – vinnarna i konkurrensen

18 mars, 2011

AnvändareInternetanvändare har idag ett enormt och nästan oändligt utbud av tjänster och sidor att ta del av. Merparten av dessa kostar ingenting att varken läsa eller använda. Den enorma konkurrensen gör att sajterna ständigt uppdateras med nyare teknik och nytt innehåll för att locka användarna. Små aktörer måste klara sig parallellt med stora spelare som Facebook som har utvecklingsteam som jobbar heltid med att förbättra sidan. Facebook har idag över 2000 anställda  (se Facebook statistik) och många mindre sajter drivs av enskilda personer som kanske inte kan leva på det utan har det som hobby på kvällstid.

Eftersom i stort sett varje person (i alla fall bland ungdomar) har ett Facebook-konto, Twitter-konto etc. som de använder regelbundet, är det också denna standard de vänjer sig vid. När samma användare besöker normalstora sidor som är pyttesmå i jämförelse, har de samma krav. De ser inte kontoret, människorna (bloggare undantagna), resurserna bakom sajten utan främst dess yta, funktionalitet och andra användare. Detta är i viss mån naturligt eftersom folk i stugorna inte vet exakt hur moderna webbtjänster fungerar, hur stora de är, hur mycket jobb det är att bygga dem, vad det kostar att driva, hur de eventuellt tjänar pengar etc. Detta gör att utvecklare som driver sajter i mindre skala kommer att få mycket negativ respons på sina sidor. Användare kommer fortfarande fortsätta att använda sidorna så länge de är gratis och funkar ok men de har skyhöga krav och de blir ofta besvikna. De kommer att dra paralleller till sina Facebook-konton och skicka frågor och krav till din support som:

  • Varför kan jag inte anpassa sajten, ställa in allt och spara som jag vill ha det?
    • Kräver: Användarkonton,  konfigurationssidor.
  • Jag vill ha en egen undersida med mitt egna innehåll på! T.ex. egen artistsida, försäljningssida, profilsida, cv-sida etc.
    • Kräver: Publiceringsmöjligheter med WYSIWYG-editorer.
  • Varför går det så långsamt?
    • Kräver: Dyrare och bättre webbhotell. Utveckling till mer dynamisk webbsida med mer Ajax-kod och mindre återladdningar av hela sidan.
  • Det händer ju ingenting här! Varför ska jag lägga upp innehåll här?
    • Kräver: Minst 500 aktiva användare för att skapa tillräckligt mycket nytt innehåll så att det kontinuerligt händer något. Jämför med Facebooks 500 miljoner aktiva användare i skrivandets stund.
  • Varför funkar det inte!?
    • Kräver: Testning och buggrättning. Som sajtägare kommer du behöva hantera användare med lika vitt skilda browsrar, OS och datorer/mobiler som vilken annan storsajt som helst.
  • Varför finns in denna funktionalitet? Användare kommer ha massa krav på funktionalitet som de inte är beredda att betala för. De ser inga problem med att klaga på brister trots att sajten är helt gratis och drivs med små eller inga reklaminkomster. Det är ju gratis att googla och twittra också? Användarna vet inte vilka som tjänar pengar och inte eftersom affärsmodeller som Googles är svåra att förstå.
    • Kräver: Utveckling av funktionalitet.
  • Ni har säkert gjort så för att sno mitt innehåll?! Misstänksamhet och konspirationsteorier. Användare känner till att Google sparar information om sökningar, att Facebook har rättighet till uppladdade bilder etc. Detta har gjort dem misstänksamma mot stora webbföretag och dessa misstankar riktas då lätt mot alla sidor. Som användare är det svårt att veta storlek, affärsmodell och syfte med olika sidor.
    • Kräver: Tydlig beskrivning av vem som äger innehållet, vilket syfte sajten har.

Vad kan man då göra åt detta? Inte mycket, konkurrensen tvingar fram dessa förväntningar vilket leder till arbete för sajtägarna. Den enda som hjälper är att tydligt redogöra på sidan vilket syfte den har, hur den fungerar, vem som äger den, ideell eller kommersiell verksamhet och vem som gjort den/underhåller den.

Affiliate marknadsföring bra start, men ej långsiktigt

16 september, 2010

adwords Adwords may cease to exist in two yearsAtt vara Affiliate är ett väldigt enkelt och bra sätt att komma igång med marknadsföring på Internet. Vanligast och mest utbrett är givetvis Google ads men det finns otaliga andra program och många små samarbeten med enskilda sidor. Man blir dock sällan rik på att använda dessa, det kan ses som ett trevligt tillskott för de flesta sidor som ändå har en del trafik. För att komma upp i högre summor behöver man väldigt stora trafikmängder och då är det lämpligare att skaffa reklamplatser utan mellanhänder. I Google ads-fallet tar Google en hel del pengar i mellan på varje klick, vilket gör att man kan tjäna 5-10 ggr mer på att hitta sina egna marknadsföringskunder. När man riktar sig mot en mindre sida och genererar leads direkt till denna kan man få en bättre avkastning.

Affärsmodeller på nätet

29 januari, 2010

Affärsmodeller på nätet

De flesta sajterna på nätet startas upp utan något kommersiellt syfte eller affärsmodell. Om de trotts allt utvecklas mot det mer kommersiella hållet brukar de hamna i modellen som innebär att bygga upp ett stort antal medlemmar och trafik och sedan försöka växa genom att ta in riskkapital. När tjänsten vuxit tillräckligt mycket hoppas ägarna på att köpas upp av ett större bolag och därmed få en bra exit. Denna affärsmodell fungerar inte längre idag (sedan september 2008 enligt Chris Andersson) pga. av den ökade konkurrensen, utan nu är det de konkreta intäkterna som skapas på sidan som räknas. På så vis liknar det mer den ”vanliga” ekonomin som gäller för icke-webbaserade företag där dess omsättning är en nyckelfaktor. Webbtjänster kan dock skapa lönsamhet och detta åstadkoms oftast med någon form av gratismodell, den vanligaste idag är den s.k. freemium-modellen.

Tjäna pengar på gratis

Gratis är ännu populärare i dåliga tider än i bra tider. För att skapa konkreta inkomster måste däremot gratis kombineras med något som kostar. Oftast är huvudprodukten gratis medan man tjänar pengar på angränsade områden. Det kan handla om att bespara användarna tid, ge dem utökad funktionalitet, sälja tjänster runt produkten mm.

Besökare betalar för:

  • Att spara tid
  • Status
  • Att sänka risker
  • Saker de älskar

Tips:

  • Avrunda ner till gratis. Om saker är för billiga för att mäta, gör dem gratis.
  • Förr eller senare kommer man alltid att behöva konkurrera mot gratis.
  • När nya saker eller områden bli gratis höjs det man kan ta betalat för upp till nästa nivå i näringskedjan. Gå till den nya nivån och försök hitta en affärsmodell där.
  • Man kan inte stoppa gratis genom säkerhet (koder etc.) mot kopiering eller med lagar som förbjuder det som känns självklart för dagens digitala infödingar (80-talister och framåt).

Freemium modellen

I Freemium-modellen blandas gratisbesökare (free) med betalande besökare (premium). Något måste begränsas för gratisbesökarna som premiumbesökarna vill och kan köpa bort:

  • Tidsbegränsning (ex: gratis under de första x dagarna)
  • Featurebegränsning (ex: basversioner av tjänsten, kan inte ställa in allt, begränsat antal osv.)
  • Platsbegränsning (ex: första x personerna till kvarn får gratis)
  • Kundtypsbegränsning (ex: små företag får gratis upp till en viss storlek)

En genomsnittlig sajt som använder denna modell har 5 % av besökarna som betalar för övriga besökare. Gratisbesökarna ”betalar” också genom att de konsumerar reklam. Sajtägare bör gå break even med 5 % premiumanvändare, men kan vara sunt att sikta på 10 % premium. Det har visats sig i verkliga exempel att det även går att få betydligt högre andel premium än så, se nedan:

Dessa exempel ger ett snitt på 6-7$/mån ~ 50kr/mån vilket kan vara ett intressant mätvärde. Tjänsterna ligger även mellan ca 20-100 kr vilket ger ett par yttre riktlinjer. Högra priser kan kännas för dyrt (inte i alla fall) och mindre kan riskera att förmedla en småsnål känsla. Enligt tidigare resonemang ska saker som är för billiga för att mäta avrundas ner till gratis. Priser under 10 kr kan definitivt vara på gränsen. Här kan tilläggas att Spotify säljer sitt dagpass för 9 kr, men när undertecknad köpte ett sådant och fyllde i kortuppgifterna kändes det något småaktigt och omständigt att behöva betala denna lilla summa med kort. 

Reklam

Generellt sett tjänar sajtägare mellan 1-20$/1000 visningar på sin reklam. Detta beror givetvis på typ av sida, besökare och hur reklamen har upphandlats. De vanligaste annonserna på nätet är som bekant Google ads. För sajtägare som vill ha dessa annonser på sin sida heter samma koncept Google AdSense. ”Man blir inte rik på att använda Google AdSense, det kan max räcka för att täcka kostnader för webbhotell”, säger Chris Andersson i sin bok Free. Detta kanske är något överdrivet men enligt egna försök tjänar man 6-7 gånger så mycket på att sälja motsvarande reklamplats själv utan Google som mellanhand.

Exempel: Facebook är en väldigt olönsam sida att placera reklam på och de tjänar endast 1$/1000. Mediebolag (nättidningar etc.) kan få upp till 20$/1000 visningar.

Uppföljning

Att följa upp sin webbsida är A och O för en lyckad utveckling. Uppföljningen kan hjälpa till med att identifiera vilka trafikkällor som generar trafik till sidan, vilka besökare sidan har, hur olika delar av innehållet besöks, hur olika mål uppföljs och hur mycket pengar de genererar. För att få tillgång till denna information måste den samlas in på något sätt. En viss del av statistiken kan fås från webbhotellet och det går givetvis också att implementera egen funktionalitet på sajten som sparar denna information. Det finns dock ett överlägset gratisalternativ, Google Analytics, om man har överseende med att Google tankar av samma information i andra änden. Detta verktyg innefattar i stort sätt all tänkbar uppföljning som är av intresse och det går även att anpassa egna mål, segment, användartyper mm. Verktyget är extremt lätt att installera (klistra in en rad kod på sidan) men något svårare att tolka och använda på rätt sätt. Detta har egentligen inte med några brister hos verktyget att göra utan snarare att informationen och analysen kan vara komplex. Vill man ha specialanpassade mål kan det också kräva tekniska ändringar.

Källor

FREE: The past and future of a radical price, Chris Anderson, 2008

http://www.thelongtail.com/

Webbtjänster – så fungerar det

13 oktober, 2009

Introduktion

För att skapa en kommersiell webbtjänst krävs kompetens inom flera väldigt skilda områden, allt från tekniska lösningar till affärsmodeller. Denna artikel belyser de tekniska vägvalen och dess för- och nackdelar samt affärsmodeller och uppföljning för sajten.

Innehållsplattform

En central fråga i tjänstens utformning är hur innehållet, dvs. informationen, ska hanteras. En första fråga är om sidan ska vara statisk eller dynamisk? Idag görs nästan bara dynamiska sidor vilket därför är fokus för denna artikel. Många tjänster är helt enkelt dynamiska i sin natur, t.ex. där användare bidrar med eget innehåll och konsumerar andras. Även för mer statiskt material som t.ex. artiklar vill användare ändå ha möjligheten att kommentera, betygsätta mm (dvs. dynamiska funktioner). De valen som finns är att antingen utveckla en egen plattform eller utgå från en färdig plattform som laddas ner och installeras.

Befintlig plattform

Det finns mängder med CMS (Content Management Systems), både open source och helt kommersiella produkter. På open source-fronten är det största CMS idag: Joomla, Drupal och Mambo med hänseende till antal sidor som använder dem. Dessa system är mer eller mindre flexibla och modulärt uppbyggda. Detta innebär att moduler kan laddas ner och läggas till grundinstallationen. Modulerna innehåller olika funktionalitet som t.ex. kalender, röstning med statistik, inloggningsformulär etc. och givetvis kan även egna moduler utvecklas.

När det gäller mer specifika CMS som bloggar och forum är forumet PunBB och bloggen WordPress störst i respektive genrer.

Fördelen med ett färdigt system är att mycket av jobbet redan är gjort och oftast av väldigt hög kvalité. Nackdelen är att de ibland innehåller mer än vad som efterfrågas och att de kan vara mer resurskrävande och därmed ge en något långsammare upplevelse för användarna. Om plattformen behöver anpassas och inga lämpliga moduler finns tillgängliga måste egen utveckling göras. Det kan vara ganska stora plattformar (Joomla består av drygt 5000 filer) och det tar ofta längre tid att sätta sig in i kod man inte har utvecklat själv.

Egenutvecklad plattform

Om man väljer att utveckla en egen tjänst och inte utgår från ett befintligt CMS, forum, blogg etc., måste ett antal designval göras. Om sidan är statisk kan vanlig html användas vilkets stöds av alla webbhotell. Ska den vara dynamisk krävs någon form av script som står för logiken som gör att rätt dynamiskt innehåll visas. Vanliga programmeringsspråk för detta är asp, php, cgi, python, java, ruby, coldfusion m.fl. Alla dessa stöds inte av alla webbhotell utan man måste välja ett som stöder (dvs. har en server som tolkar) det aktuella språket. Val av språk beror på kompetens hos utvecklarna, kostnad, funktionalitet och support. PHP m.fl. är open source (med dess för och nackdelar) och kostar ingenting att använda medan ASP-servrar kostar pengar vilket i sin tur gör att vissa webbhotell tar extra betalt för detta.

Utvecklingen av webbtjänsten kan ske online eller offline. Om det görs online rekommenderas det att man jobbar i en version av sidan som inte publicerats och används av användarna eller har indexerats av Google. Då slipper de ta del av utvecklingsprocessen och alla felmeddelanden. Att jobba offline kräver att en liknande miljö sätts upp på den lokala datorn som den miljö som finns på webbhotellet. För den vanligaste open source-lösningen (PHP och MySQL) är programmet WampServer och bra sätt att komma igång på en Windowsdator. Detta erbjuder en lokal installation av SQL-server, PHP-server, Apache-webbserver och administrationssystemet phpMyAdmin vilket räcker för att utveckla en ny tjänst. Viktigt är dock att göras samma inställningar i de lokala servrarna som webbhotellets har på sina servrar. Annars är risken att scripten inte fungerar som de ska när de väl laddas upp i den skarpa miljön.

Webbhotell

Vid valet av webbhotell bör projektets eller webbtjänstens totala behov ses över. Viktiga parametrar vid valet beskrivs nedan.

Transmissionskapacitet. Kräver tjänsten mycket bandbredd, dvs. kommer mycket data skickas eller tas emot? De flesta seriösa webbhotell har en uttalat begränsad mängd data som får skickas upp/ner per månad. De webbhotell som påstår sig har obegränsad kapacitet har givetvis också begränsningar, skillnaden är att kunden inte vet exakt vad den får. Detta kan i vissa fall vara betydligt sämre än att veta hur mycket kapacitet man har även om den är liten.

Lagringskapacitet. Hur mycket data finns det behov av att spara? Relativt mycket kapacitet ingår oftast och för att detta ska vara en flaskhals måste tjänsten ha ett stort antal användare och/eller hantera olika mediafiler.

Antal domäner per konto. Har ditt företag flera domäner/webbtjänster som ni vill ha samlade under ett konto hos ett webbhotell? Oftast är detta att föredra ur kostnadsperspektiv. De flesta billigare hotell har dock begränsningar på antal domäner per konto, dvs. bara ett visst antal (oftast en) domän/er får dela på ett visst kontos lagringsutrymme. Notera att detta inte har med tekniska begränsningar att göra utan endast är en begränsning som är en del av webbhotellets affärsmodell.

Support. Hur bra support har webbhotellet? Det kan vara allt från dygnet runt support via telefon eller via chatt (endast engelska eller på lokalt språk), till informationssidor för självstudier och problemlösning.

Säkerhet. Dels kommunikationssäkerhet (stöds https-protokollet?) och dels säkerhet i form av skydd mot intrång och mot andra användare på samma webbhotell.

Backup. Tas det någon backup på dina filer? Detta kan vara allt från ingen backup alls till dagliga backuper och möjlighet att återställa filer om felaktiga ändringar har gjorts.

Driftsäkerhet. Hur ofta ligger webbhotellet nere? Det går ofta att läsa statistik över detta hos seriösa företag. Det är också viktigt att kunden blir informerad direkt när detta händer via t.ex. mail.

Tekniker. Vilka programmeringsspråk och databaser stöder hotellet? Detta sätter den absoluta ramen för vilka programmeringsspråk och databaser som kan användas. Se till att era designval går att realisera på det aktuella webbhotellet. Detta kan även kräva en djupdykning i vilka tekniska inställningar som finns för de olika servrarna. Ett vanligt exempel: är PHP ”safe mode” aktiverat eller ej?

Tillbehör. Vilka pluggins och tillbehör finns tillgängliga? Detta är oftast olika förinstallerade (s.k. one-click installs) CMSer, hemsidegeneratorer, bloggar, bildhanteringssystem mm. Detta kan vara väldigt praktsikt för den otekniska kunden, för den mer teknikvana kunden kan dessa laddas ner och installeras manuellt och de är ofta gratis.

Administration. Vilka administrationsverktyg finns att tillgå? Enkla grafiska verktyg för databashantering och övrig domänhantering underlättar arbetet väldigt mycket. De flesta webbhotell har bra lösningar för detta då det finns ett antal standardverktyg.

Det rekommenderas att göra en snabb bedömning av webbhotellets affärsmodell eller nisch. Olika av ovan nämnda parametrar kan variera mycket i pris från företag till företag. Oftast har de nischad sig och pressat priserna på mycket lagring, mycket transmission, många domäner per konto etc. Sällan kan man få allt detta utan att köpa en betydligt dyrare tjänst.

Licenser

Om man använder open source i olika utsträckning är det viktigt att veta vilka licenser som gäller för dessa plattformar. Det påverkar i sin tur vilka licenser som gäller på ditt företags eventuella vidareutvecklade plattform. Här presenteras några av de vanligaste open source licenserna. De har alla gemensamt att arbete licensierat under dessa får vidareutvecklas, s.k. deriverat arbete, och även säljas kommersiellt. Deriverat arbete innebär den vidareutveckling man själv har gjort, det går aldrig att ändra licens på kod som man inte äger. Licenserna skiljer sig i hur källkoden distribueras, attribuering (hur arbetet tillskrivs någon) och hur licenstexten är utformad. Licenserna BSD (Berkeley Software Distribution), MIT (Massachusetts Institute of Technology) och Apache liknar varandra och är ganska tillåtande. De kräver attribuering av använd kod i sin egen kod och/eller i dokumentation mm. GPL (GNU General Public License) har också liknande krav men skiljer sig markant på en punk: allt arbete som använder någon form av GPL-arbete (kan vara några rader kod) måste också licensieras under GPL eller likvärdig licens. Detta omöjliggör för utvecklare att skapa deras egna deriverade program med en annan licenstyp. LGPL (GNU Lesser General Public License) används generellt för mjukvarubibliotek och inte program. Derivat av LGPL måste också licensieras under LGPL eller likvärdig licens, men kompilerade mjukvarubibliotek kan länkas in till ett projekt utan att detta behöver licensieras under LGPL.

Licens Namnge deriverat arbete? Måste deriverat arbete vara open source? Annan licenstyp på deriverat arbete? Sälja deriverat arbete?
Apache License 2.0 ja nej ja Ja
CDDL (Common Development and Distribution License) ja nej ja, till kompatibel licens. Ja
GPL (GNU General Public License 2.0) ja ja, men bara om det publiceras. ja, till kompatibel licens eller enligt överenskommelse med ägare. Ja
LGPL (GNU Lesser General Public License) ja ja, men bara om det publiceras. Kan länka kompilerade bibliotek direkt till icke-open source mjukvara. ja, till kompatibel licens. Ja
Ms-PL (Microsoft Public License) ja, men kan ej använda ”owner’s trademark” nej nej Ja
Ms-RL (Microsoft Reciprocal License) ja, men kan ej använda ”owner’s trademark” ja nej Ja
MPL (Mozilla Public License 1.1) ja nej nej Ja
BSD License ja nej ja Ja
MIT License ja nej ja Ja

Nedan visas vilka open source-licenser som används av ett antal välkända CMSer, OS, applikationer etc.

CMS:

  • Joomla: OMS (Open Source Matters). Licensen hanteras av en icke-vinstdrivande organisation i USA som skapats för att stödja Joomla.
  • Drupal:  GPL
  • Mambo: GPL

Bloggar & forum:

  • PunBB: GPL
  • WordPress: GPL

OS:

  • Linux Kernel: GPL
  • Google Android: Apache 2.0.

Applikationer:

  • Mozilla: Mozilla Public License, GPL, LGPL. Mozillas källkod är licensierad under tre licenser varav användaren får möjlighet att välja en av dem.
  • Open Office: LGPL
  • VLC Media Player: GPL

Programmeringsspråk:

  • PHP: PHP License. Licensen hanteras av den icke-vinstdrivande organisationen PHP Group.

Källor

http://www.newmediarights.org/open_source/new_media_rights_open_source_licensing_guide

http://khason.net/blog/open-source-licenses-comparison-table/

http://en.wikipedia.org/wiki/Comparison_of_free_software_licenses