Inlägg märkta ‘adsense’

Affiliate marknadsföring bra start, men ej långsiktigt

torsdag, 16 september, 2010

adwords Adwords may cease to exist in two yearsAtt vara Affiliate är ett väldigt enkelt och bra sätt att komma igång med marknadsföring på Internet. Vanligast och mest utbrett är givetvis Google ads men det finns otaliga andra program och många små samarbeten med enskilda sidor. Man blir dock sällan rik på att använda dessa, det kan ses som ett trevligt tillskott för de flesta sidor som ändå har en del trafik. För att komma upp i högre summor behöver man väldigt stora trafikmängder och då är det lämpligare att skaffa reklamplatser utan mellanhänder. I Google ads-fallet tar Google en hel del pengar i mellan på varje klick, vilket gör att man kan tjäna 5-10 ggr mer på att hitta sina egna marknadsföringskunder. När man riktar sig mot en mindre sida och genererar leads direkt till denna kan man få en bättre avkastning.

Affärsmodeller på nätet

fredag, 29 januari, 2010

Affärsmodeller på nätet

De flesta sajterna på nätet startas upp utan något kommersiellt syfte eller affärsmodell. Om de trotts allt utvecklas mot det mer kommersiella hållet brukar de hamna i modellen som innebär att bygga upp ett stort antal medlemmar och trafik och sedan försöka växa genom att ta in riskkapital. När tjänsten vuxit tillräckligt mycket hoppas ägarna på att köpas upp av ett större bolag och därmed få en bra exit. Denna affärsmodell fungerar inte längre idag (sedan september 2008 enligt Chris Andersson) pga. av den ökade konkurrensen, utan nu är det de konkreta intäkterna som skapas på sidan som räknas. På så vis liknar det mer den ”vanliga” ekonomin som gäller för icke-webbaserade företag där dess omsättning är en nyckelfaktor. Webbtjänster kan dock skapa lönsamhet och detta åstadkoms oftast med någon form av gratismodell, den vanligaste idag är den s.k. freemium-modellen.

Tjäna pengar på gratis

Gratis är ännu populärare i dåliga tider än i bra tider. För att skapa konkreta inkomster måste däremot gratis kombineras med något som kostar. Oftast är huvudprodukten gratis medan man tjänar pengar på angränsade områden. Det kan handla om att bespara användarna tid, ge dem utökad funktionalitet, sälja tjänster runt produkten mm.

Besökare betalar för:

  • Att spara tid
  • Status
  • Att sänka risker
  • Saker de älskar

Tips:

  • Avrunda ner till gratis. Om saker är för billiga för att mäta, gör dem gratis.
  • Förr eller senare kommer man alltid att behöva konkurrera mot gratis.
  • När nya saker eller områden bli gratis höjs det man kan ta betalat för upp till nästa nivå i näringskedjan. Gå till den nya nivån och försök hitta en affärsmodell där.
  • Man kan inte stoppa gratis genom säkerhet (koder etc.) mot kopiering eller med lagar som förbjuder det som känns självklart för dagens digitala infödingar (80-talister och framåt).

Freemium modellen

I Freemium-modellen blandas gratisbesökare (free) med betalande besökare (premium). Något måste begränsas för gratisbesökarna som premiumbesökarna vill och kan köpa bort:

  • Tidsbegränsning (ex: gratis under de första x dagarna)
  • Featurebegränsning (ex: basversioner av tjänsten, kan inte ställa in allt, begränsat antal osv.)
  • Platsbegränsning (ex: första x personerna till kvarn får gratis)
  • Kundtypsbegränsning (ex: små företag får gratis upp till en viss storlek)

En genomsnittlig sajt som använder denna modell har 5 % av besökarna som betalar för övriga besökare. Gratisbesökarna ”betalar” också genom att de konsumerar reklam. Sajtägare bör gå break even med 5 % premiumanvändare, men kan vara sunt att sikta på 10 % premium. Det har visats sig i verkliga exempel att det även går att få betydligt högre andel premium än så, se nedan:

Dessa exempel ger ett snitt på 6-7$/mån ~ 50kr/mån vilket kan vara ett intressant mätvärde. Tjänsterna ligger även mellan ca 20-100 kr vilket ger ett par yttre riktlinjer. Högra priser kan kännas för dyrt (inte i alla fall) och mindre kan riskera att förmedla en småsnål känsla. Enligt tidigare resonemang ska saker som är för billiga för att mäta avrundas ner till gratis. Priser under 10 kr kan definitivt vara på gränsen. Här kan tilläggas att Spotify säljer sitt dagpass för 9 kr, men när undertecknad köpte ett sådant och fyllde i kortuppgifterna kändes det något småaktigt och omständigt att behöva betala denna lilla summa med kort. 

Reklam

Generellt sett tjänar sajtägare mellan 1-20$/1000 visningar på sin reklam. Detta beror givetvis på typ av sida, besökare och hur reklamen har upphandlats. De vanligaste annonserna på nätet är som bekant Google ads. För sajtägare som vill ha dessa annonser på sin sida heter samma koncept Google AdSense. ”Man blir inte rik på att använda Google AdSense, det kan max räcka för att täcka kostnader för webbhotell”, säger Chris Andersson i sin bok Free. Detta kanske är något överdrivet men enligt egna försök tjänar man 6-7 gånger så mycket på att sälja motsvarande reklamplats själv utan Google som mellanhand.

Exempel: Facebook är en väldigt olönsam sida att placera reklam på och de tjänar endast 1$/1000. Mediebolag (nättidningar etc.) kan få upp till 20$/1000 visningar.

Uppföljning

Att följa upp sin webbsida är A och O för en lyckad utveckling. Uppföljningen kan hjälpa till med att identifiera vilka trafikkällor som generar trafik till sidan, vilka besökare sidan har, hur olika delar av innehållet besöks, hur olika mål uppföljs och hur mycket pengar de genererar. För att få tillgång till denna information måste den samlas in på något sätt. En viss del av statistiken kan fås från webbhotellet och det går givetvis också att implementera egen funktionalitet på sajten som sparar denna information. Det finns dock ett överlägset gratisalternativ, Google Analytics, om man har överseende med att Google tankar av samma information i andra änden. Detta verktyg innefattar i stort sätt all tänkbar uppföljning som är av intresse och det går även att anpassa egna mål, segment, användartyper mm. Verktyget är extremt lätt att installera (klistra in en rad kod på sidan) men något svårare att tolka och använda på rätt sätt. Detta har egentligen inte med några brister hos verktyget att göra utan snarare att informationen och analysen kan vara komplex. Vill man ha specialanpassade mål kan det också kräva tekniska ändringar.

Källor

FREE: The past and future of a radical price, Chris Anderson, 2008

http://www.thelongtail.com/